Hej, för ett tag sedan (närmare bestämt i April) åkte jag till Nordkorea med min mamma under Kim II Songs födelsedag, vilket betraktas som årets högtid i Nordkorea.

Nordkorea kanske inte är det typiska resemålet direkt och resan var definitivt en av de märkligaste, så därför tänkte jag att man kanske kunde dela med sig av sina erfarenheter här för de som också är intresserade av att åka till landet, eller bara de som är fascinerade med Nordkorea generellt.

För er som undrar så åkte vi en guidad tour (tydligen det enda alternativ som finns) med en svensk resebyrå som heter Korea Konsult. .

Korea konsult grundades av Julia Dalard som även var vår guide under resan, ni kan läsa om henne och resebyrån i en gammal artikel som jag hittade här



Vill man göra någonting riktigt speciellt på sin semester rekommenderar jag def att åka till Nordkorea! Tycker att man ska åka på någon av ledarnas födelsedagar, alternativt när massdanserna (de så kallade Arirang Mass games) äger rum.

Är man intresserad av historia, politik, ideologier, diktaturer och annat är Nordkorea verkligen intressant att besöka.

Jag är väldigt faschinerad av just Nordkorea av nån konstig anledning


Fick du nån känsla av hur invånarna ser på omvärlden?
Hur är standarden i landet?
Släcks verkligen hela landet ner som man sett på vissa radarbilder..eller är det en myt?

Väldigt intressant!

Hur var det med säkerheten i pass kontrollen osv?
Tog det lång tid innan ni fick komma in i landet?

Såg du mycket "vanligt" folk på gatorna?

Infrastruktur fick du någon bild utav den?

Låg det fullt med överkörda människor på vägarna?

Personligen tycker jag att en stor behållning med att resa om man reser lite längre är att få en inblick i hur invånarna lever, men vad jag förstått är det extremt svårt att få tala med civila nordkoreaner (annat än de som beordrats att prata med ev. turister). Hur var det för er, och om ni inte pratade med några civila, minskade detta "njutningen" av att vara i Nordkorea?

Själv har jag varit i Sydkorea och gillade det - var ni där i samma veva? I sådana fall, hur pass lika skulle du säga att de två kulturerna är?

Om jag skulle åka dit skulle jag känna att jag till viss del stödde en diktatur vilket inte skulle kännas helt bra - vad tänker du om det?

Har facebook-album här

http://www.facebook.com/album.php?aid=428109&id=630505174&saved

Tror att ni borde kunna se det (har ändrat visningsinställningar?)

Fick ni gå ut själva på stan eller åka iväg på egna utflykter, utan guide?


Undrar också om det finns det ett nöjesliv, barer, diskotek med mera, för turister?

Var det några roliga program på tv:en ?

Lalajlaj: Man får inte gå ut själv på stan. Turisterna får inte ens promenera från bussen till hotellet själva. Man åker buss överallt och så länge man inte ska stanna för att titta på någonting så måste man vara i bussen, hela tiden. Guiderna berättade (vet ej dock att det är sant) att innan fick turisterna gå runt lite och hälsa på de som bodde i staden (Pyongyang), dock slutade detta pga att många turister visade bilder från väst, reklam från Sydkorea och så vidare...
Gick man för nära invånarna och ville ta kort blev guiderna skitnervösa, folket också. Detta för att guiden hamnar i skiten om någonting händer och invånarna kan tydligen också bli straffade om de beblandar sig med oss...

Shrink in spe: Ja det är extremt svårt. Ingen av de kan engelska heller så även om vi fick prata med dem skulle vi inte kunna säga så mycket. Det närmaste vi kom var att vi fick fota skolbarn.
Det minskade def upplevelsen. Det var synd att man inte fick umgås med befolkningen mer. Den absolut bästa dagen var när vi träffade alla skolbarnen, men vi blev snabbt skjutsade därifrån för att vi var för nära dem. Byborna verkade extremt trevliga, men de är ju antagligen tvingade till att bete sig så. Att hela tiden få sitta i en buss och aldrig få gå ut var def ett minus...


En av de som var med i vår grupp (en engelsk engelsklärare, säger jag rätt nu) hade varit i Sydkorea innan, han var chockad över att det var så stor skillnad! Det enda jag fick se av Sydkorea var när vi såg sydkoreanska och amerikanska soldater som vaktade gränsen vid DMZ (demilitarized zone?)


Mattma: Infrastrukturen var skit kan man väl säga. Vägarna används ju knappt ändå, de är helt ödsliga förutom oss turistbussar, gamla spårvagnar från sovjet som stadsborna får åka och militärfordon då. Spårvagnslinjen och några bussar finns för de som bor i staden, men man är "rekommenderad" att inte åka mer än en station eftersom det är "hälsosamt att gå". Troligen för att annars får folk inte plats. Vi fick även besöka en tunnelbanestation (den finaste, vågar inte gissa hur de andra ser ut). Det var dock inte många som åkte tunnelbanan. Den kanske förmodligen inte ens fungerar när vi turister inte är där? Kändes lite som en fasad...
Alla fordon och vägar kändes som rester från sovjettiden... Alla fordon var definitivt från gamla sovjetländer, mest ryssland då. Många av de som åkte med i vår grupp kunde peka ut de olika modellerna och från vilket "sovjetland" de kom från liksom...

kackibraxan: Inga överkörda människor. Alla som uppträdde "fel" i huvudstaden, folk som beter sig som uteliggare eller dricker för mycket, blir tagna av polisen. Tex såg vi en alkoholiserad gubbe som poliserna snabbt skyndade sig fram till och täckte för att vi inte skulle kunna se honom. I huvudstaden pyongyang får bara de "bästa leva", alltså de vackraste, mest hälsosamma och så vidare. Gamla och gravida syns inte till.. Jag tror snarare att folk dör av svält än av trafikolyckor, men det får man aldrig se i staden. De ligger säkert längs vägarna på landet..

Madisken: Pyongyang har ju invånare så de fick man ju se. Men det var ju väldigt fejkat, de som bor i Pyongyang är utvalda till det. men klart, folk jobbar ju och bor där som i Sverige så vi fick se andra som inte skulle visas upp för våran turistgrupp också. Men de var ju såklart lite bättre klädda, lite friskare och såg bättre ut. Det som var sjukt var att det faktiskt fanns en överklass och en arbetarklass, någonting som hela Nordkoreas ideologi säger emot liksom. Ibland såg man lite finare andrahandsbilar ute på gatorna, de stannade till och ut klev någon i partikostym med en lite snyggare tjej. Då visste man att de var regeringsfolk. Vi ville gå fram och fota en tjej en gång och då blev det riktig kalabalik!!

Dr_dollar:

Invånarna tror att omvärlden är precis som i Nordkorea. De är ju så isolerade så de tror ju på allting de blir hjärntvättade till att tro. Klart att de vet om att folk svälter ute på landet, men de blir intalade till att tro att sådant händer överallt i lika stor utsträckning. Vi fick ju inte prata med några andra än guiderna men det var ganska lätt att se att de hade en ganska skev världsbild. Klart, frågade man om vad som hände ute på landet blev de mer nervösa och förtegna, men de trodde att standarden i Pyongyang var i världsklass liksom, som lyxhotell... Iof hade en av våra guider fått åka till Kina, han var nog lite mer medveten om vad som pågick.. Men han insisterade fortfarande på att Nordkorea var det bästa landet att bo i...

Standarden i Pyongyang var väl så att det gick att leva, beror ju på vad man jämför med men jag skulle nog säga typ Östtyskland eller Moskva under Sovjettiden... Däremot har de ingen värme (vet ej om detta var på kvällen eller hela dagen, inga hissar tex i lägenheterna som är tiotals våningar höga, de har ingen el på kvällen (hela staden släcks ner då, för att spara el), vatten finns inte heller överallt. Mat fås i ransoner (affärerna är bara fasad), hygienfaciliteter som badhus och annat har endast öppet på högtider för att turisterna ska få se och då måste man stå i kö i timmar för att få bada i kanske 10 min. De ville ju visa upp en perfekt stad men ibland såg vi folk som stod och klippte av kvistar av döende buskar för att ha någonting att elda med på kvällen. Det var nog ganska miserabelt...

Ja det är sant, landet släcks ner på kvällarna. Antagligen när vi turister inte är där så är det förmodligen nedsläckt 24/7.

Ledsen att ja e långsam! Många frågor...


Det var någon som frågade om tv... Det var ganska bisarrt... Nästan ingen har ju tv då men den tv som visas är statlig och det finns alltså bara en kanal. Den är fylld med propaganda och kampsånger osv, vi fick se på tv på en restaurang dagen då Kim II Song skulle fyllt år, då var det ju extra mycket om honom då, deras store ledare....

Det var ganska roligt för på morgonen hade vi blivit filmade när vi la blommor på ett av hans monument (det är en tradition att lägga blommor där dagen på hans födelsedag). Min mamma ville inte för hon tyckte det var så jäkla konstigt, jag tyckte det var en kul grej men i efterhand har jag ju insett att det var perfekt propagandamaterial. Så de klippte ihop det där, intervjuade några av oss om vad vi tyckte om Nordkorea (lita på mig, man vågar inte säga något dåligt om Nordkorea när man är där, man är faktiskt ganska rädd hela tiden), sedan klippte de ihop montage som sedan visades samma kväll... Vår guide översatte, lät typ i stil med "på jubileumet av Kim II Songs födelsedag kommer turister världen över för att visa sin uppskattning för vår store ledare. Västvärlden önskar att de hade det som vi", och så vidare... Men aja, det var en höjdare att få vara med på statlig tv iaf! Vår guide grät, det var speciellt för honom... hehe