Hitta diskussioner med liknande innehåll

Dina märkliga möten med japanskor

#1 2015-03-07, 23:25
remixutoheaven
    Som i Kina-forumet så finns det en tråd om märkliga möten med kinesiska tjejer, tänkte kanske om det vore passande med en tråd om japanskorna. Precis som där främst inom dating, beteende och konstiga sammanhang där vi, svenskar, förbryllat undrat vad som har hänt.

    I vanlig ordning så skall ju TS börjar. Innan jag berättar så måste jag påpeka att jag faktist aldrig har varit i Japan men mött en hel del utomlands i olika tillfällen.

    ----

    Första dagen på ett utländsk universitet så kom jag in i klassrummet, själva universitet kryllar av asiater, och jag är den enda vita i rummet. Bör påpekas att detta är på nordamerikanska marker.

    Lektioner rullar på, allt är frid och fröjd. När det sedan är dags gå till nästa lektion och jag är ute i korridoren, känner jag någon rycker i mina tröja. Vänder mig så klart om och undrar vem denne filur är, framför mig står en typisk japansk tjej och fnittrigt sträcker fram handen.

    Som vänlig svensk man jag är strör jag på ett brett leende och hälsar. Vi småpratar lite och hon undrar var jag kommer ifrån osv. Säger att jag är från Sverige och att jag läser det ämnet. Givetvis vill hon veta mitt schema, och undrar om jag behöver hjälp eftersom jag är ny där.

    Visar mitt schema och tackar ja till en liten rundvandring, när hon ser schemat lyser hon upp som en glödande lampa och nästintill skriker "we have the same schedule", tar mig i armen och leder genom hela skolan till nästan lektion. Samtidigt som hon möller på allt om skolan i en rasande takt.

    Sen den dagen har hon liksom varit fast vid mig, varje gång hon ser mig skiner hon upp som en sol och springer rakt in i min famn. Hon skall alltid presentera mig för hennes vänner, sitter bredvid mig på lektionerna och även om jag inte behöver hjälp ser hon alltid till att kolla igenom om jag har gjort allt rätt.

    Precis som de flesta unga asiatiska tjejer så är hon väldigt omogen tjugoåring och har en mognad som en 12-14 åring. Fnittrar och skall alltid klänga på en samt om man säger någon komplimang, om vad som helst, blir hon illröd i ansiktet och hävdar att det inte alls är så. Ja, ni fattar.

    Ställer det mest underliga frågor såsom hur mina alkoholvanor ser ut m.m. När hon hörde att jag var svensk hade hon tydligen googlat om Sverige och svenskar. Ställde en massa frågor om det som hur ofta vi bär nationaldräkten till hur köttbullar smakar och varför det står att svenskar är så "tysta" och "introverta" när jag inte alls är det.

    Jag är liksom som en liten gud i hennes ögon, vilket kan vara jobbigt ibland dock är hon väldigt snäll och vänlig.

    Det är ett av mina möten, hur har era varit?
    #2 2015-03-07, 23:31
    Har du inte tänkt att utnyttja läget och trycka på denna lilla filur?

    Jag har dessvärre inga roliga historier om Japanskor att dela med mig av, har bara sett en handfull, det jag kan säga är att alla bar kamera iallfall.
    #3 2015-03-07, 23:39
    remixutoheaven
    Ursprungligen postat av Sebzor
    Har du inte tänkt att utnyttja läget och trycka på denna lilla filur?

    Jag har dessvärre inga roliga historier om Japanskor att dela med mig av, har bara sett en handfull, det jag kan säga är att alla bar kamera iallfall.


    Visst skulle jag kunna göra det, men har direkt inga större attraktioner mot asiater. Hon är inte men ful men ser ut som vilken japan som helst.

    Dock om jag mot all förmodan skulle göra det så känns det som att ett giftermål skulle stå vid gaveln...
    #4 2015-03-10, 20:27
    bjornebarn
    Jag har tyvärr ingen rolig historia att berätta (möjligtvis har jag blivit så japaniserad att jag inte längre finner saker konstiga...), men jag gillar ditt initiativ och hoppas att någon kan skriva något intressant Någon måste det väl finnas?? :/
    #5 2015-03-10, 22:39
    Aktien
    Jag hade nyligen anlänt till Osaka, och gick runt och letade efter hotellet. Frågade om vägen, eftersom alla skyltar stod på japanska. Få kunde engelska, men pekade mig ändå i rätt riktning när jag försökte förklara att jag ska bo på "Kotama hotel" (det hette egentligen något annat, minns inte det exakta namnet). I vilket fall hittar jag ett hotell, och går in och frågar var Kotama hotel ligger. Receptionisten ruskar på huvudet och kan såklart inte heller någon engelska. Jag frågar igen: "Kotama Hotel?". Hon pekar utåt, och jag går ut.

    Jag frågar då en förbipasserande person var Kotama Hotel ligger. Personen pekar på just det hotellet jag kom ut från. Jag går in igen och är lite småtvär. "KOTAMA HOTEL?!". Personen visar mig ut igen. Jag frågar ytterligare en person, som återigen pekar på samma hotell. Då går jag in en tredje gång. Denna gång plockar jag upp min dator och visar min online-bekräftelse, och visst fan är det rätt ställe. Sedan denna incident har jag undrat varför receptionisten inte reagerade på namnet. Hotellet har det namnet på Tripadvisor och på andra sidor (jag lade betoningen på det sista a:et) :|
    #6 2015-03-10, 22:44
    Aktien
    En trend jag märkt av bland resande, japanska tjejer är att när de frågar om man kan fota dem, så drar de till med världens pose och ler brett samtidigt som de håller upp två fingrar. Vad är grejen?
    #7 2015-03-10, 22:49
    Anklagare
    Ursprungligen postat av Aktien
    En trend jag märkt av bland resande, japanska tjejer är att när de frågar om man kan fota dem, så drar de till med världens pose och ler brett samtidigt som de håller upp två fingrar. Vad är grejen?


    Om jag har förstått det rätt så är det en kvarleva från hippieåldern som har förvandlats till japanernas motsvarighet till säga "Cheese!" innan man tar ett foto. Det signalerar alltså att man är redo för att fotograferas.
    http://www.japan-talk.com/jt/new/why-japanese-make-a-peace-sign-for-photos
    #8 2015-03-10, 22:55
    Aktien
    Ursprungligen postat av Anklagare
    Om jag har förstått det rätt så är det en kvarleva från hippieåldern som har förvandlats till japanernas motsvarighet till säga "Cheese!" innan man tar ett foto. Det signalerar alltså att man är redo för att fotograferas.
    http://www.japan-talk.com/jt/new/why-japanese-make-a-peace-sign-for-photos


    Åh fan. Då fick man det förklarat för sig. Tack!
    #9 2015-03-10, 22:59
    Anklagare
    Inga problem. Det är definitivt ett mycket märkligt beteende om man saknar kontexten.
    #10 2015-03-14, 12:38
    Motobike
    Var en gång för runt tre månader sedan i södra Laos nära gränsen till Kambodja. Det var i småstaden Champassak i provinsen med samma namn, i närheten av Wat Phu. Jag hade cyklat dit i sällskap med en polsk man och vi träffade tre japanskor redan första kvällen, de bodde på samma gästhus och det visade sig att de var lärare och projektledare för något projekt någon skolklass från ett universitet i Tokyo höll på med. Nästa dag skulle det komma en massa elever sade de.
    Och visst visst nästa dag kom det en massa elever, men det var något som var fel - en elev hade försvunnit, sade de. Men bara en timme eller så senare var eleven upphittad igen. Hon hade tydligen gått och fått naglarna fixade på någon frisörsalong, sade en av projektledarna.
    På kvällen senare ser jag en tjej med fina nyfixade naglar och jag säger att jasså det var du som försvann innan. Hon blir förvånad och undrar hur jag visste det. Jag tänkte först säga att det visste jag för att mitt huvud är det skarpaste på den här sidan kaspiska viken, men drog till med den något mer blygsamma förklaringen att jag såg att hon hade nyfixade naglar och hörde att eleven som försvunnit hade varit och fixat naglarna.
    Hon ser ganska så genomsnittlig ut, men lite längre och smalare än de andra. Tjugotre år gammal tror jag hon hade varit, och det visar sig att hon hade varit och pluggat i USA ett par år, så hon pratar väldigt bra engelska. Hon undrar om cykelresan och verkar tycka det är intressant. När de andra eleverna gått tillbaks till hotellet (de bor inte på gästhuset men har möten där med lärarna) så stannar hon och en av hennes vänner kvar. Jag känner mig lite trött och säger att jag nog ska gå och sova nu, men hon lägger sitt ben emot mitt under bordet och jag tänker att hon vill nog att jag ska vara kvar istället. En stund senare går hennes vän också tillbaks till deras hotell och det börjar nästan hända grejer, men vänner kommer tillbaks igen och säger att dörren till hotellet är låst. Vi går för att hjälpa honom att klättra över staketet.
    Tjejen ifråga håller min arm under tiden vi går från gästhuset till hotellet och lutar sig emot mig. Jag tänker att hennes vän ser ju och säger åt henne att det är bättre att vi går som normala människor. När vännen väl kommit över staketet så visar det sig att hon inte vill med så vi går ut och promenerar lite.
    Champassak är en fin liten stad/stor by. Helt död om kvällen. Franska kolonialhus, vissa restaurerade och omgjorda till restauranger eller hotell, andra med flagnande färg och söndriga glasrutor. Vi sätter oss på ett bord i en tom trädgård där vi har utsikt över Mekong-floden. Mycket vacker utsikt. Tror det var måne ute för trots att solen hade gått ned syntes floden tydligt.
    Efter en stund börjar det bli dags att hända grejer. Men hon säger att "Jag vet inte hur man gör. Jag har aldrig gjort det förrut." jag tänker att jahadu motobike ditt kreatur det här var ju inte bra och så säger jag att det är nog bättre att hon gör det med någon pojkvän istället då. Men hon lägger benen om mig och trycker mina nedre regioner mot hennes och trots att jag en stund försöker stå emot lyckas hon kåta upp mig för mycket. Jag frågar vad hon vill och så men hon säger bara vad vill du, vi gör som du vill. Men jag märker ju vad hon vill. Så det börjas att hållas på. Men nu ställer sig ett annat problem ivägen. Hennes fitta var ju inte den största i världen precis. Det gick inte att komma in. Och så börjar det komma mygg. Jag blir efter en tids entusiastiska försök rätt så trött och säger att det är bättre om vi går och sover istället.
    Hon säger att hon inte vill väcka sina vänner på hoteller och följer med till gästhuset. Polacken vaknar när vi lagt oss ned och han går upp på toa, han lyser med mobilen för att se var han går och lyser sedan på oss, som låtsas sova. Han skakar bara på huvudet.
    Jag kunde inte sova under natten. Varje gång jag somnade vaknade jag en kort stund senare av att jag var för kåt. Tjejen ifråga verkar också ha svårt att sova. Framåt morgonen mår jag jävligt dåligt. Men måste ändå cykla eftersom polackens visum är på väg att gå ut. Så vi säger hej då till japanerna och cyklar till båtstationen där vi tar en skabbig flotte över den väldigt breda floden, innan vi fortsätter cykla. Jag mår ännu värre nu och är på väg att spy flera gånger. Vet fan inte vad som gick fel men det måste ha varit sömnen.
    Vi tar och lassar på cyklarna på en buss i slutändan och kommer till en by 15 kilometer ifrån kambodjanska gränsen. Väl där blir vi blåsta på pengar av korrupta kambodjanska tulltjänstemän innan vi fortsätter ned till Stung Treng. På sidorna av vägen finns varningsskyltar för landminor. Det är i stort sett folktomt. Vet inte om hela skiten är ett stort kalhygge som på vissa andra ställen i sydostasien, eller om det rent naturligt är så få träd där. Vi ser något tiotal hus på två timmar tror jag. Någonstans mitt ute i ingenstans ett pastellfärgat litet skjul på kanske tolv kvadratmeter med en "Cambodian Peoples Party Regional Headquarters"-skylt över sig. Även en ramsar-site längre ned längs vägen. Ser några svanar lyfta som verkade vara på väg norrut igen.
    I Stung Treng var det skabbigt och jävligt. Franska tjocka gamla sexturister och en gatubild som väl är en bladning av soptipp, matvarubutik och byggarbetsplats.
    Slut

    Jag har pratat lite ibland med japanskan. Snäll och rolig tjej. Men jag tror inte hon var oskuld. Hon var allt för bra på att kåta upp en för det. Hon hade nog hållt på lite innan. Men det ska väl tydligen vara attraktivt med oskuldsfullhet i Japan. Vem vet.
    #11 2015-03-18, 01:50
    Skulle oxå vara kul med lite input från svenskar med japanskt påbrå (eller japaner med svenskt påbrå som kanske kan förklara eller belysa fenomenet från en annan dimension...


    Har aldrig mött en japanska själv men det är absolut nåt som jag skulle vilja.
    #12 2015-03-26, 10:35
    Motobike
    Ursprungligen postat av bjornebarn

    Jag tycker att det var en trevlig historia och hoppas på fler

    Dela med dig lite du med. Är ju ingen som skriver någonting. Vad är det här egentligen. Är ju ett mycket fascinerande ämne.