Jag skulle lägga till Chile bland de länderna du nämner. Bodde i Santiago första halvåret 2015 och skulle definitivt kalla det civiliserat åtminstone i storstan. Sen är det väl något av ett organiserat kaos i och med att det bor typ lika mycket människor i Santiago som i hela Sverige. Men jag upplevde aldrig något obehag i Chile trotts att jag är ljus och sticker ut där. Var i Argentina en vecka i Mendoza och Buenos Aires och i min mening var det ruffigare i båda de städerna än i Santiago.

Men med det sagt så blev jag jäkligt charmad av Argentina. I mina ögon var argentinarna mer öppna än chilenarna. Argentinarna beter sig väldigt udda, men på ett skönt sätt. De har inte riktigt några spärrar. Kan ge många exempel på detta, men för att ta några kortfattade så såg jag en kvinna som började dansa och sjunga för sig själv helt ensam inne på en mataffär när en låt drogs igång. I Sverige hade man setts som mentalt störd om man gjorde det. En annan kvinna som jag frågade om vägen till en ställe svarade "Åh min älskade jag vet inte!" med en ton som att hon var innerligt ledsen.

Något som bör sägas är att om du inte talar ens lite spanska blir din vistelse i Sydamerika väldigt mycket sämre än om du talar bra spanska.

För att knyta an till din fråga så vet jag inte om Chile och Argentina har så mycket att bjuda på sett till rena turistresemål. Jag personligen tycker inte att det finns så mycket att se om man är ute efter typ gamla kyrkor och statyer. Däremot finns det ju vingårdar, en härlig matkultur (grillat kött!), fotbollsmatcher, galna nattklubbar, caféer och sköna människor, vilket är sådant jag dras till. Patagonien är häftigt om man gillar mäktiga landskap.

Varmt är det definitivt om du reser under svenskt vinterhalvår. Priserna i mataffärer i Argentina (och Chile) är typ som i Sverige. Priserna på hotell, restaurang och barer är såvitt jag minns något lägre än svensk standard.