Om ni vill springa med tjurarna, (vilket jag inte rekommenderar, då jag inte vill känna mig "ansvarig" för någons eventuella skador) tänk då på att ni måste vara utanför Ayuntamiento de Pamplona (stadshuset) på Plaza Constitoral senast 7:30 om ni inte vill missa rusningen. Resten av sträckan rensar polisen från turister och partajare och sedan hålles Calle Mercaderes spärrad fram till cirka 5 minuter innan loppets början. Då låter poliserna löparna springa ut på Calle Estafeta (den långa gatan som leder till tjurfäktningsarenan) och positionera sig var man vill i väntan på att tjurarna ska släppas lösa. Anledningen till att man måste samlas utanför Ayuntamiento är för att i någon mån minimera antalet löpare då gatorna är fullsmockade redan som det är.

Märkbart berusade personer liksom personer med kameror och mobiler framme kommer att avlägsnas från gatan av poliserna, som går och inspekterar folkhopen ända fram till loppets början. Andra saker som inte uppskattas är löjliga kostymer och masker som syftar att dra uppmärksamheten till sig och göra det lättare att identifieras på bilder och filmupptagningar från loppet. Försök inte argumentera med poliserna då det bara kommer att leda till att de blir ännu bryskare och kanske rentav hårdhänta (det är inte svenska polisen vi talar om här).

När tjurarna släpps lösa så tänk på att absolut inte röra vid dem då detta är strängt förbjudet (även om någon full amerikan eller australiensare alltid tycks tro att det i själva verket är det verkliga målet med tjurrusningen). Efter tjurflocken springer en grupp så kallade pastores i gröna tröjor, utrustade med käppar för att locka tjurarnas uppmärksamhet och leda dem i rätt riktning om de blir distraherade. De tvekar dock inte en sekund att använda käpparna på idiotiska turister som bryter mot reglerna, något jag själv observerat vid flera tillfällen. En gång sprang jag bakom en turist (som jag förmodar var amerikan) på Calla Estafeta som efter att tjurarna sprungit förbi tog upp sin mobil ur fickan för att ta en selfie i springande pose. Då fick han ett slag rakt över handen av en pastor, som svingande käppen med all sin kraft och slog mobilen ur hans hand. Den krossades med ett ljudligt klirr mot kullerstenarna, och jag kunde höra honom skrika rakt ut av smärta.

En annan gång såg jag en turist som fick för sig att springa upp bakom en av de oxar som släpps lösa samtidigt med tjurarna för att hålla ihop flocken och leda den åt rätt håll och dra den i svansen. Han fick ett slag av en käpp rakt över ansiktet, vilket ledde till en krossad näsa och blod som sprutade ner på de blöta kullerstenarna. Och detta är bara en bråkdel av allt som har hänt, jag har hört historier berättas som vida utklassar de incidenter som jag själv observerat.

Oxarna är försedda med stora bjällror runt halsen och det är oftast de man hör på avstånd långt innan man ser tjurarna komma, vilket för många är signalen att börja springa. Det är i regel så mycket folk på gatorna att man inte ser tjurarna förrän de är alldeles inpå en, så en bra tumregel är att börja springa för allt vad man är värd när man hör bjällrorna.

Jag har sprungit cirka tjugo gånger totalt, och jag brukar springa minst en gång per fiesta. Jag har dock kompisar som har sprungit varje lopp under varje fiesta i åratal. De beskriver det hela som en kick de inte kan få nog av. Hemingway skrev en gång att den största kick som en man kan uppleva är att bli beskjuten men inte träffad. Jag antar att det kan appliceras på Encierron också; att springa med en flock vilda Toros Bravos och inte bli stångad är en upplevelse utöver det vanliga, men definitivt inget jag skulle rekommendera. Spring bara om ni verkligen vill det, absolut inte för att imponera på någon eller för att det är något som man "ska" göra.