Kära flashback. Jag är en bilburen person. Jag tar bilen vart jag än ska. Framåt, bakåt ja till och med upp och ner ibland. Men idag var jag så illa tvungen att åka buss. Det här händer nästintill aldrig. Jag stannar hellre hemma än att åka buss men idag hade jag helt enkelt inget val..
Jag klev på bussen vid begynnelsehållplatsen och nickade artigt till chauffören. Då slog det mig att jag var ensam passagerare på bussen. Det blev obekvämt. Nästan lite intimt. Men där satt jag själv med busschauffören i trettio minuter till ändhållplatsen eftersom ingen annan passagerare skulle på under resan. När jag väl skulle gå av slog det mig att jag kanske måste tacka för resan nu när det blev så intimt. Nästan som taxi. Men jag bara log och gick av. Tror busschauffören blev lite arg för att jag inte sa tack eller nåt. Fan, nu får man ju ångest. Är jag en dålig passagerare?
Snälla flashback. Berättar hur man åker buss som ett proffs så jag slipper skämmas om jag någonsin ska göra det igen.
Vänligen,
Greger Von Roos