Har bara varit i UK två gånger (Liverpool och Edinburgh) men fått uppfattningen av att de fyra UK länderna skiljer sig lite åt i kultur och liknande. Min uppfattning är lite att de har samma språk, liknande mat, pubkultur och sånt såklart, men också att:

Skottland: Är mer socialliberalt än England, har högre skatter, sparsamt befolkat, stort vacker och outforskad natur, lite anti-engelska drag, stola nationaliser

Wales: Lillebror till England, också mer liberalt än England, tättbefolkat

Nordirland: Mer religiöst än England, större religiös, etnisk, kulturell och politisk mångfald än övriga UK stater, mer konservativt styrt (ingen abort eller homoäktenskap t.ex.), mer tveksam till sin tillhörighet (Irland eller UK)

England: Stor variation utav åsikter (religiöst och politiskt) men ändå ganska mellanmjölk, stora lokala skillnader (i konstrast till övriga UK länder), storbror-komplex, dyrare och sunkigare än övriga UK stater

Vad anser ni? Stämmer mina observationer eller?

Ptja, inom länderna finns det ungefär lika mycket skillnader som mellan dem. Visst finns det stereotyper av den typ du nämnt, men många i norra halvan av England passar nog mer in på din beskrivning av Skottland.

Wales är inte tätbefolkat. Att Nordirland skulle ha mer mångfald än andra delar har jag svårt att tro, men jag har inte satt mig in i kulturen där, så jag kan inte uttala mig säkert.

En stor skillnad:
Skottland och Nordirland har egna parlament och lagar, Wales har det inte. Wales ligger "direkt under" London. Skottarna ser sig själva som ett "eget" land, och är väldigt egensinniga. De har till och med egna sedlar, som är "legal tender" även i England, men som ibland inte accepteras av engelsmän.
Skottar är sköna! Lite grann som norrlänningar, fast i kubik.

Hur är det med inkomst (löner) och skatt och liknande? Vart är det dyrast att bo? Har en känsla av att i Wales och NI är det mest lönsamt då lönerna (gissar jag) inte skiljer sig mycket men det är billigare?

Kanalöarna borde vara billigast att bo, räknat på skattetrycket. Däremot är det oerhört dyrt att fixa boende där.

Språket skiljer sig kraftigt mellan länderna även om det talas engelska i samtliga. Vad gäller maten så äter Walesarna mycket italienskt eftersom det finns en lång tradition av italiensk invandring till Wales. Dessutom går det väl 4 får per människa där så det äter walesarna också mycket av. Andra lite mer udda saker som äts är lavabread, ett bröd gjort på bland annat torkat sjögräs. Dessutom har Wales en egen variant av haggis fast den görs på gris istället för får/lamm. Många invånare snackar kymriska framför engelska speciellt på landsbygden. Politiskt sätt så styrs dom från London men om man besöker Wales kan det vara ett smart drag att inte nämna det. Wales är trots allt ganska nationalistiskt. Åk dit och se efter själv. Det är ett trevligt land.

Kan du utveckla det?

Jag kan försöka.

Det hela ter sig egentligen så enkelt som att det kom väldigt mycket italiensk arbetskraftsinvandring till Wales på 50 och 60 talen. Precis som det kom mycket finsk arbetskraftsinvandring till Sverige under samma period men med den stora skillnaden att italienarna i Wales etablerade sin matkultur i Wales på ett mycket mer påtagligt sätt.